CONTINUUM
GIBCA Extended
2023
2023.09.30-2024.XX.XX
Hedegärdessjön, Skene
Part of group exhibition by DOMA and MASU - Minnen om framtiden
CONTINUUM
Långt före dagens sekunder och minuter har vi människor försökt att etablera en relation och ett förhållningssätt till tid. Nuet innehåller något väsentligt som inte ryms inom naturvetenskapen vilket är svårt att föreställa sig, något som inte tar plats i tiden. Tiden - enligt den västerländska traditionen ses som linjär, men det finns flera sätt att se på den, och i olika tider har vi haft olika förklaringsmodeller och relationer till tiden. I vissa kulturer ses tiden som en flod där det förflutna flyter förbi och sedan driver längre och längre framför oss istället för att ligga bakom oss. Enligt flera stora tänkare är tiden helt och hållet en själslig process som inte existerar utanför människans medvetande, det vill säga att tiden är en illusion. Att det är vår erfarenhet av tiden som ger den rörelse. Augustinus skriver att det finns tre tider där människan finner närvaro: i förfluten tid via minnet, i pågående tid via iakttagelsen och i kommande tid via förväntan. Det vill säga att all tid pågår egentligen här och nu. Den fornnordiska mytologin berättar om de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld, de tre ödesgudinnorna som spann och vävde på ödets trådar. Var och en av ödesgudinnorna representerar samma tre tider som Augustinus menar bor i själen; det förflutna, nuet och det framtida.
Continuum är ett verk som undersöker och gestaltar tid - som begrepp och som upplevd erfarenhet.
Verket uppstod under en tre dagar lång performance där de tre konstnärerna vävde tre väggar i långsam takt med tunn lintråd mellan träd i skogen. Totalt består verket av 7540 meter tråd. Rulle för rulle vävdes tidsdimensionerna nutid, dåtid och framtid fram parallellt, jämsides varandra. När en rulle tog slut pausades den fysiska vävningen för att ge plats åt den sinnliga. Konstnärerna intog då varsin pall som fanns i anknytning till vävarna för att reflektera en stund innan föregående rulle knöts samman med nästa och den fysiska vävningen återupptogs. Till skillnad från nornorna växlade konstnärerna mellan de tre olika vävarna och representationerna för tid. Detta för att alla skulle få ta plats i, och reflektera kring, den tid som vävdes fram, för att slutligen tillsammans färdigställa slutet på varje väv.
Genom vävningen finns kopplingen till platsens kulturhistoriska arv (Mark) där hundratals kvinnor - väverskor - under flera hundra år ägnat sig åt vävningens konst. Redan under 1500-talet var vävningen stor i Mark och under 1700-talet var linnétygerna från Mark ett adelsmärke för hela Sverige. Att knyta samman verket till den platsspecifika traditionen, hantverket och materialet innebär i sig själv en resa i tiden, både för konstnärerna såväl som för betraktarna.
Väggarna i Continuum framträder som genomträngliga med passager och tomrum inuti såväl sig själva som mellan varandra. Beroende på var betraktaren står uppenbarar sig och förhåller sig tidsdimensionerna till varandra på olika sätt. Från ett perspektiv löper de parallellt med varandra och från ett annat sker en förskjutning där de följer efter varandra. På avstånd ter sig allting som ett och samma. Ett sammanvävt rum där nutid, dåtid och framtid inte går att särskilja från varandra. Ett kontinuum där allting hänger ihop och allting pågår - i oändligheten.
The exhibition was part of MASU’s and DOMA’s group exhibiton ‘Minnen om framtiden’ during GIBCA Extended 2023 - Forms of the surrounding futures.
Hedegärdessjön, Skene
Part of group exhibition by DOMA and MASU - Minnen om framtiden
CONTINUUM
Långt före dagens sekunder och minuter har vi människor försökt att etablera en relation och ett förhållningssätt till tid. Nuet innehåller något väsentligt som inte ryms inom naturvetenskapen vilket är svårt att föreställa sig, något som inte tar plats i tiden. Tiden - enligt den västerländska traditionen ses som linjär, men det finns flera sätt att se på den, och i olika tider har vi haft olika förklaringsmodeller och relationer till tiden. I vissa kulturer ses tiden som en flod där det förflutna flyter förbi och sedan driver längre och längre framför oss istället för att ligga bakom oss. Enligt flera stora tänkare är tiden helt och hållet en själslig process som inte existerar utanför människans medvetande, det vill säga att tiden är en illusion. Att det är vår erfarenhet av tiden som ger den rörelse. Augustinus skriver att det finns tre tider där människan finner närvaro: i förfluten tid via minnet, i pågående tid via iakttagelsen och i kommande tid via förväntan. Det vill säga att all tid pågår egentligen här och nu. Den fornnordiska mytologin berättar om de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld, de tre ödesgudinnorna som spann och vävde på ödets trådar. Var och en av ödesgudinnorna representerar samma tre tider som Augustinus menar bor i själen; det förflutna, nuet och det framtida.
Continuum är ett verk som undersöker och gestaltar tid - som begrepp och som upplevd erfarenhet.
Verket uppstod under en tre dagar lång performance där de tre konstnärerna vävde tre väggar i långsam takt med tunn lintråd mellan träd i skogen. Totalt består verket av 7540 meter tråd. Rulle för rulle vävdes tidsdimensionerna nutid, dåtid och framtid fram parallellt, jämsides varandra. När en rulle tog slut pausades den fysiska vävningen för att ge plats åt den sinnliga. Konstnärerna intog då varsin pall som fanns i anknytning till vävarna för att reflektera en stund innan föregående rulle knöts samman med nästa och den fysiska vävningen återupptogs. Till skillnad från nornorna växlade konstnärerna mellan de tre olika vävarna och representationerna för tid. Detta för att alla skulle få ta plats i, och reflektera kring, den tid som vävdes fram, för att slutligen tillsammans färdigställa slutet på varje väv.
Genom vävningen finns kopplingen till platsens kulturhistoriska arv (Mark) där hundratals kvinnor - väverskor - under flera hundra år ägnat sig åt vävningens konst. Redan under 1500-talet var vävningen stor i Mark och under 1700-talet var linnétygerna från Mark ett adelsmärke för hela Sverige. Att knyta samman verket till den platsspecifika traditionen, hantverket och materialet innebär i sig själv en resa i tiden, både för konstnärerna såväl som för betraktarna.
Väggarna i Continuum framträder som genomträngliga med passager och tomrum inuti såväl sig själva som mellan varandra. Beroende på var betraktaren står uppenbarar sig och förhåller sig tidsdimensionerna till varandra på olika sätt. Från ett perspektiv löper de parallellt med varandra och från ett annat sker en förskjutning där de följer efter varandra. På avstånd ter sig allting som ett och samma. Ett sammanvävt rum där nutid, dåtid och framtid inte går att särskilja från varandra. Ett kontinuum där allting hänger ihop och allting pågår - i oändligheten.
The exhibition was part of MASU’s and DOMA’s group exhibiton ‘Minnen om framtiden’ during GIBCA Extended 2023 - Forms of the surrounding futures.